År 1999 3 Maj

"Here Tom! Pass the ball to me!" Ropade jag. Tom passade bollen, som jag passade vidare till Oliver. 

"Here!" ropade jag till Oliver. "I can score!" Oliver passade mig, men när jag skulle skjuta på målet kom Louis och tog den från mig.

"Haha, you're soo bad!" skrattade han innan han sprang iväg med bollen. Han dribblade förbi Tom, fintade bort Oliver och skjöt på målet.

"Catch it Robert!" Ropade jag, han tog den, men tappade den på mållinjen.

"What time is it?" frågade jag för att Louis inte skulle stå och reta oss. 

"I don't know, I can't the watch!" Ropade Louis. De andra ropade att de inte heller kunde den.

Typiskt, att man är för liten för allt. Åtta år, då får man bara lära sig onödiga saker. Som multiplikationstabellen. MULTIPLIKATIONSTABELLEN! 

"Oh no! I must go home!" sa jag och sprang och hämtade min jacka."Bye!"

"Wait! I'll go with you!" Ropade Louis och sprang till mig. Vi började gå. Jag sprakade bollen framför mig, den var ju min. Tillslut tog jag upp den och bärde den under armen. Louis sprang runt mig, han hade svårt att gå lugnt. 

"Oh, come on! We run the last bit!" utbrast han till sist. Vi började springa och en minut senare var vi hos mig. 

"Bye!" sa jag och gick in. Jag sparkade av mig mina tennisskor och kastade jackan på golvet. 

"Take it up there!" Ropade mamma från köket, hur visste hon..?

"Why is it so hard to be on time?" frågade hon. Vanessa, min snobbiga syster, satt vid bordet och åt sallad.

"Take some meat too, and potatoes." sa mamma till Vanessa. Vanessa suckade och tog den minsta potatisen och skärde en köttbit i två delar och tog den minsta biten.

"Oh my god Vanessa! You're not fat!" utbrast mamma när hon såg Vanessas tallrik. 

"Shut up." mumlade Vanessa. Som tur var hörde inte mamma det. Jag satte mig vid bordet och tog mat.

"Check on Alexis, she is smart! She eats..." sa mamma. Jag fnissade försökte lägga på mer mat på Vanessas tallrik. 

Hon puttade till mig. 

"Stop it! Mom tell her to stop!" Ropade hon. Mamma skrattade men sa åt mig att sluta. Jag suckade och började äta. 

Vi åt en stund innan mamma sa att jag skulle göra matteläxan. 

"Why must I go to school?" suckade jag. Mamma svarade inte. Hon tittade strängt på mig. Jag suckade igen och hämtade min läxa.

"Alexis! Vanessa! Come, I will say one thing!" Ropade mamma nerifrån vardagsrummet. Jag och Vanessa sprang ut från våra rum. 

När vi kom ner till vardagsrummet satt mamma i soffan. Hon log mot oss. Vanessa trodde att hon bara log mot henne.

"Yees! Finally I get to use Alexis room into a closet!" Tjöt hon.

Mamma skakade på huvudet och skrattade.

"No, but we're moving to Sweden!" sa hon glatt. Jag och Vanessa stod både med våra munnar öppna som två fånar. 

"Are you serious!?" skrek Vanessa och sprang upp på sitt rum.

"Teens!" sa mamma och skakade på huvudet. Hon såg inte lika glad ut längre. Jag visste inte vad jag skulle säga.

"The father come?" frågade jag försiktigt med tårar i ögonen.

"No." sa mamma och skakade på huvudet. "We should be separated..."

Det kom inte som en överraskning. Pappa är aldrig hemma, bara en del nätter och då är han full. Mamma brukar skälla på honom och då slår han henne och går ut igen. Hon tror att han är med andra kvinnor. 

Jag började gråta. Jag vet inte riktigt varför, antagligen för att vi skulle flytta. Nytt land, nytt språk, nya människor. Mamma omfamnade mig. 

"Heart? What is it?" Jag snyftade och hennes tröja blev aldelles blöt och snorig.

"I don't want to, to leave Louis." Mamma kramade mig igen. "Or the other boys..."

Mamma tittade sorgset på mig. 

"Sorry sweetheart..." sa hon. Jag sa att jag skulle gå upp på mitt rum. 

Jag gick förbi Vanessas rum. Fullt av postrar på perekta, pinnsmala modeller. Usch! Mycket bättre att vara fotbollsspelare. Men hur skulle det bli nu? Jag känner ingen i Sverige. Vet inte hur de är.

Jag kollade på min väggklocka, som såg ut som en fotboll. Hur mycket kunde den vara? 

"Mom!? What time is it!?" ropade jag.

"20.30!" ropade hon. "You must go to bed now!" 

Jag drog av mig mina fotbollsshorts och drog på mig pyjamasbyxorna. Sen tog jag av mig min blåa tröja och tog på mig min pyjamaströja. Sen gick jag och borstade tänderna. 

Jag satt och åt frukost, tuggade tankspritt på en macka när jag hörde Louis' vissling. Jag slängde i det sista jag hade kvar av juicen och kastade i mig mackan. 

Jag sprang till dörren.

"Wait two minutes!" ropade jag. Louis nickade.

"Okay!"

Jag sprang upp på mitt rum och drog på mig mina mjukisbyxor och en t-shirt. Jag var inte som alla andra tjejer i min klass, rosa kjolar och klänningar. Bara tanken på att sätta på sig en klänning fick mig att rysa! 

Jag orkade inte borsta tänderna, drog bara en kam genom mitt axellånga, röda hår. Bara för att mamam sa att jag var tvungen. 

Sprang nerför trapprna, tog min ryggsäck som låg på golvet i hallen och satte på mig mina tennisskor. 

"Bring a jacket too!" ropade mamma. Jag knölade ner min jacka i ryggsäcken och satte på mig min cykelhjälm.

"Bye!" ropade jag och gick ut. 

Jag la i min fotboll i cykelkorgen och hoppade upp på cykeln. Louis började cykla och jag kom snart ifatt. Jag, som annars brukade prata väldigt mycket, var knäpptyst. 

"What is it?" frågade han tillslut. Jag tittade sammanbitet på honom och sa enkelt:

"We're moving." sa jag. Louis fattade inte först.

"Where? To the house next to me?" frågande han. Det fanns ett hus till salu bredvid Louis, som jag vill flytta till.

"No ... to Sweden!" sa jag.

"Sweden?" Frågade han. 

"I don't know, a country, i think." sa jag.

"What! Are you serious!?" ropade han.

"Yes ..." sa jag. 

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Hoppas ni kommer tycka om den! Kommentera snälla! Mycket roligare när man får kommentarer! Tipsa gärna era kompisar, om de gillar One Direction. Fast det går ju självklart att läsa ändå, det kommer inte handla så mycket om själva bandet så ...

Kom ihåg att jag använder Google Translate ibland så om det inte är bra engelska vet ni varför!

 

Mathilda

27 maj 2013 15:43

Sälla nästa kapitel nu tacka. Vill veta vad som händer.

http://www.1dnovellword.bloggplatsen.se

 

1D

23 juni 2013 23:03

hej vilken bra novell :) besök gärna min blogg och jag kommer att besöka din blogg varje dag
http://www.liam-louis-niall-zayn-harry-one-direction.bloggplatsen.se

One Direction Berättelser

3 juli 2013 20:49

Tack! Självklart kan jag kolla in din ;)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej !! Jag heter Rakel och har nu fixat dennna design till denna as coola blogg!! Ville bara säga ett inlägg om mig och så. Jag driver bloggen www.svenska1dlover.bloggplatsen.se och är tokig Directioner! =D Jag skriver oxå en Novell om 1D, mer om...

Tjäna! På tisdag åker jag på semester i en vecka, så det kommer dröja till nästa kapitel!    Men snälla håll er kvar, gå in på hemsidan varje dag! Vill att statistiken ska hålla sig upp någorlunda, haha. Kom oxå ihåg att rösta i minomröstning...

Mamma puttade till mig.  "What?" frågade jag. Mamma gav mig ännu en sträng blick och så kom jag på. "My name is Alexis Carter." sa jag ointresserat.  "Welcome Alexis. I hope you will enjoy your stay here." sa läraren. Några tjejer sprang in i...

Hej!Jag är ledsen att det inte kommer ut inlägg så ofta. Jag har inte så bra inspiration just nu, plus att jag inte hinner med så bra. Jag har stallet och massa nu innan sommaren i skolan! Men nu tror jag det ska bli bättre      ...

"Hurry up we need to the airport!" Ropade mamma. Jag sprang ut med min sista resväska och stoppade in den i bakluckan. Sen kom Vanessa ut. Hon hade ett par korta, svarta shorts. Hennes långa hår med lila toppar var utsläppt och hängde ner över axlarn...